publicerad: 2015
ormtunga
orm|tunga
substantiv
~n ‑tungor • äv. en växt
Singular | |
---|---|
en ormtunga | obestämd form |
en ormtungas | obestämd form genitiv |
ormtungan | bestämd form |
ormtungans | bestämd form genitiv |
Plural | |
ormtungor | obestämd form |
ormtungors | obestämd form genitiv |
ormtungorna | bestämd form |
ormtungornas | bestämd form genitiv |