publicerad: 2015
orrhöna
orr|höna
substantiv
~n ‑hönor • till höna 2 orre 1
Singular | |
---|---|
en orrhöna | obestämd form |
en orrhönas | obestämd form genitiv |
orrhönan | bestämd form |
orrhönans | bestämd form genitiv |
Plural | |
orrhönor | obestämd form |
orrhönors | obestämd form genitiv |
orrhönorna | bestämd form |
orrhönornas | bestämd form genitiv |