publicerad: 2015
påsprutning
på|sprut·ning
substantiv
~en ~ar 1spruta
| Singular | |
|---|---|
| en påsprutning | obestämd form |
| en påsprutnings | obestämd form genitiv |
| påsprutningen | bestämd form |
| påsprutningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| påsprutningar | obestämd form |
| påsprutningars | obestämd form genitiv |
| påsprutningarna | bestämd form |
| påsprutningarnas | bestämd form genitiv |


