publicerad: 2015
påstigning
på|stig·ning
substantiv
~en ~ar • till stiga på
| Singular | |
|---|---|
| en påstigning | obestämd form |
| en påstignings | obestämd form genitiv |
| påstigningen | bestämd form |
| påstigningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| påstigningar | obestämd form |
| påstigningars | obestämd form genitiv |
| påstigningarna | bestämd form |
| påstigningarnas | bestämd form genitiv |


