SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
påve
påve substantiv ~n påvar katolska kyrkans över­huvud; ​tvista om påvens skägg tvista om ngt betydelse­löst
Singular
en påveobestämd form
en påvesobestämd form genitiv
påvenbestämd form
påvensbestämd form genitiv
Plural
påvarobestämd form
påvarsobestämd form genitiv
påvarnabestämd form
påvarnasbestämd form genitiv