publicerad: 2015
plåtning
plåt·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ plåta
Singular | |
---|---|
en plåtning | obestämd form |
en plåtnings | obestämd form genitiv |
plåtningen | bestämd form |
plåtningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plåtningar | obestämd form |
plåtningars | obestämd form genitiv |
plåtningarna | bestämd form |
plåtningarnas | bestämd form genitiv |