publicerad: 2015
planschett
plansch·ett
[‑et´]
substantiv
~en ~er 1 böjlig stålskena i korsett (i äldre tid)2 smal bräda
Singular | |
---|---|
en planschett | obestämd form |
en planschetts | obestämd form genitiv |
planschetten | bestämd form |
planschettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
planschetter | obestämd form |
planschetters | obestämd form genitiv |
planschetterna | bestämd form |
planschetternas | bestämd form genitiv |