publicerad: 2015
plantör
plant·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • till plantera
Singular | |
---|---|
en plantör | obestämd form |
en plantörs | obestämd form genitiv |
plantören | bestämd form |
plantörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plantörer | obestämd form |
plantörers | obestämd form genitiv |
plantörerna | bestämd form |
plantörernas | bestämd form genitiv |