publicerad: 2015
poänglöshet
poäng|lös·het
substantiv
~en ~er • till poänglös 1,2
Singular | |
---|---|
en poänglöshet | obestämd form |
en poänglöshets | obestämd form genitiv |
poänglösheten | bestämd form |
poänglöshetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
poänglösheter | obestämd form |
poänglösheters | obestämd form genitiv |
poänglösheterna | bestämd form |
poänglösheternas | bestämd form genitiv |