publicerad: 2015
pointer
pointer
[påj´nter]
substantiv
~n pointrar • en hund
Singular | |
---|---|
en pointer | obestämd form |
en pointers | obestämd form genitiv |
pointern | bestämd form |
pointerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
pointrar | obestämd form |
pointrars | obestämd form genitiv |
pointrarna | bestämd form |
pointrarnas | bestämd form genitiv |