publicerad: 2015
polera
pol·era
verb
~de ~t • glätta, göra blank; putsa; ytbehandla trä med lack
Finita former | |
---|---|
polerar | presens aktiv |
poleras | presens passiv |
polerade | preteritum aktiv |
polerades | preteritum passiv |
polera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att polera | infinitiv aktiv |
att poleras | infinitiv passiv |
har/hade polerat | supinum aktiv |
har/hade polerats | supinum passiv |
Presens particip | |
polerande | |
Perfekt particip | |
en polerad + substantiv | |
ett polerat + substantiv | |
den/det/de polerade + substantiv |