publicerad: 2015
prästinna
präst·inna
[‑in`a]
substantiv
~n prästinnor • kvinnlig präst särsk. i icke-kristna sammanhang
Singular | |
---|---|
en prästinna | obestämd form |
en prästinnas | obestämd form genitiv |
prästinnan | bestämd form |
prästinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
prästinnor | obestämd form |
prästinnors | obestämd form genitiv |
prästinnorna | bestämd form |
prästinnornas | bestämd form genitiv |