publicerad: 2015
pragmatik
pragm·at·ik
[‑i´k]
substantiv
~en • en filosofisk skola; vetenskapen om språkets användning
| Singular | |
|---|---|
| en pragmatik | obestämd form |
| en pragmatiks | obestämd form genitiv |
| pragmatiken | bestämd form |
| pragmatikens | bestämd form genitiv |


