publicerad: 2015
preludium
pre·ludi·um
[‑lu´di‑]
substantiv
preludiet preludier 1 förspel till koral; självständigt tonstycke för piano2 mest i pl.; förberedelse; inledning
Singular | |
---|---|
ett preludium | obestämd form |
ett preludiums | obestämd form genitiv |
preludiet | bestämd form |
preludiets | bestämd form genitiv |
Plural | |
preludier | obestämd form |
preludiers | obestämd form genitiv |
preludierna | bestämd form |
preludiernas | bestämd form genitiv |