publicerad: 2015
prolog
pro·log
[‑lå´g]
substantiv
~en ~er • inledningsdikt; förspel; början, inledning
Singular | |
---|---|
en prolog | obestämd form |
en prologs | obestämd form genitiv |
prologen | bestämd form |
prologens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prologer | obestämd form |
prologers | obestämd form genitiv |
prologerna | bestämd form |
prologernas | bestämd form genitiv |