publicerad: 2015
pubertetsfinne
pubert·ets|finne
substantiv
~n ‑finnar • mest i pl.; till finne 2 pubertet
Singular | |
---|---|
en pubertetsfinne | obestämd form |
en pubertetsfinnes | obestämd form genitiv |
pubertetsfinnen | bestämd form |
pubertetsfinnens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pubertetsfinnar | obestämd form |
pubertetsfinnars | obestämd form genitiv |
pubertetsfinnarna | bestämd form |
pubertetsfinnarnas | bestämd form genitiv |