publicerad: 2015
purgativ
purg·at·iv
[‑i´v]
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨åld.⟩ avföringsmedel
Singular | |
---|---|
ett purgativ | obestämd form |
ett purgativs | obestämd form genitiv |
purgativet | bestämd form |
purgativets | bestämd form genitiv |
Plural | |
purgativ | obestämd form |
purgativs | obestämd form genitiv |
purgativen | bestämd form |
purgativens | bestämd form genitiv |