publicerad: 2015
rädda
rädda
verb
~de ~t • hjälpa ur fara; avvärja skott (t.ex. i fotboll); en räddande ängel en person som klarar upp en svår situation
| Finita former | |
|---|---|
| räddar | presens aktiv |
| räddas | presens passiv |
| räddade | preteritum aktiv |
| räddades | preteritum passiv |
| rädda | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att rädda | infinitiv aktiv |
| att räddas | infinitiv passiv |
| har/hade räddat | supinum aktiv |
| har/hade räddats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| räddande | |
| Perfekt particip | |
| en räddad + substantiv | |
| ett räddat + substantiv | |
| den/det/de räddade + substantiv | |


