publicerad: 2015
räntemarginal
ränte|marg·in·al
substantiv
~en ~er • till marginal 2 1ränta 1
Singular | |
---|---|
en räntemarginal | obestämd form |
en räntemarginals | obestämd form genitiv |
räntemarginalen | bestämd form |
räntemarginalens | bestämd form genitiv |
Plural | |
räntemarginaler | obestämd form |
räntemarginalers | obestämd form genitiv |
räntemarginalerna | bestämd form |
räntemarginalernas | bestämd form genitiv |