publicerad: 2015
rättrådig
rätt|råd·ig
adjektiv
~t ~a • redlig, rättvis
Positiv | |
---|---|
en rättrådig + substantiv | |
ett rättrådigt + substantiv | |
den/det/de rättrådiga + substantiv | |
den rättrådige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de rättrådigare + substantiv | |
Superlativ | |
är rättrådigast | |
den/det/de rättrådigaste + substantiv |