publicerad: 2015
rättshaverist
rätts|haver·ist
substantiv
~en ~er • person som påstridigt hävdar sin rätt
Singular | |
---|---|
en rättshaverist | obestämd form |
en rättshaverists | obestämd form genitiv |
rättshaveristen | bestämd form |
rättshaveristens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rättshaverister | obestämd form |
rättshaveristers | obestämd form genitiv |
rättshaveristerna | bestämd form |
rättshaveristernas | bestämd form genitiv |