publicerad: 2015
rådhus
råd|hus
substantiv
~et; pl. ~ • den förnämsta byggnaden i en stad särsk. i äldre tid
Singular | |
---|---|
ett rådhus | obestämd form |
ett rådhus | obestämd form genitiv |
rådhuset | bestämd form |
rådhusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rådhus | obestämd form |
rådhus | obestämd form genitiv |
rådhusen | bestämd form |
rådhusens | bestämd form genitiv |