publicerad: 2015
råmaterial
rå|materi·al
substantiv
~et; pl. ~ • till 1rå 1 material
Singular | |
---|---|
ett råmaterial | obestämd form |
ett råmaterials | obestämd form genitiv |
råmaterialet | bestämd form |
råmaterialets | bestämd form genitiv |
Plural | |
råmaterial | obestämd form |
råmaterials | obestämd form genitiv |
råmaterialen | bestämd form |
råmaterialens | bestämd form genitiv |