SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rån
rån substantiv ~et; pl. ~ stöld under bruk av el. hot om våldett tunt, sprött bak­verk​ – De flesta sammansättn. med rån- hör till rån 1.
Singular
ett rånobestämd form
ett rånsobestämd form genitiv
rånetbestämd form
rånetsbestämd form genitiv
Plural
rånobestämd form
rånsobestämd form genitiv
rånenbestämd form
rånensbestämd form genitiv