publicerad: 2015
rönn
rönn
substantiv
~en ~ar • ett träd
Singular | |
---|---|
en rönn | obestämd form |
en rönns | obestämd form genitiv |
rönnen | bestämd form |
rönnens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rönnar | obestämd form |
rönnars | obestämd form genitiv |
rönnarna | bestämd form |
rönnarnas | bestämd form genitiv |