publicerad: 2015
reagera
re·ag·era
[‑age´ra]
verb
~de ~t 1 ge utslag el. svar på påverkan; visa sitt ogillande2 undergå kemisk omvandling – Jfr reaktion.
Finita former | |
---|---|
reagerar | presens aktiv |
reageras | presens passiv |
reagerade | preteritum aktiv |
reagerades | preteritum passiv |
reagera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att reagera | infinitiv aktiv |
att reageras | infinitiv passiv |
har/hade reagerat | supinum aktiv |
har/hade reagerats | supinum passiv |
Presens particip | |
reagerande | |
Perfekt particip | |
en reagerad + substantiv | |
ett reagerat + substantiv | |
den/det/de reagerade + substantiv |