publicerad: 2015
recidiv
re·cid·iv
[‑i´v]
substantiv
~et; pl. ~ • återfall i sjukdom el. brottslighet
Singular | |
---|---|
ett recidiv | obestämd form |
ett recidivs | obestämd form genitiv |
recidivet | bestämd form |
recidivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
recidiv | obestämd form |
recidivs | obestämd form genitiv |
recidiven | bestämd form |
recidivens | bestämd form genitiv |