SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
remmare
remm·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. remmarna grönt vin­glas med hög och kraftig fotstörre ut­sjöprick
Singular
en remmareobestämd form
en remmaresobestämd form genitiv
remmarenbestämd form
remmarensbestämd form genitiv
Plural
remmareobestämd form
remmaresobestämd form genitiv
remmarnabestämd form
remmarnasbestämd form genitiv