publicerad: 2015
resolution
re·sol·ut·ion
substantiv
~en ~er • beslut; samfällt uttalande
Singular | |
---|---|
en resolution | obestämd form |
en resolutions | obestämd form genitiv |
resolutionen | bestämd form |
resolutionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
resolutioner | obestämd form |
resolutioners | obestämd form genitiv |
resolutionerna | bestämd form |
resolutionernas | bestämd form genitiv |