publicerad: 2015
resonans
re·son·ans
[‑an´s el. ‑aŋ´s]
substantiv
~en ~er 1 medklingande, medsvängning: ge resonans2 förståelse, sympati
Singular | |
---|---|
en resonans | obestämd form |
en resonans | obestämd form genitiv |
resonansen | bestämd form |
resonansens | bestämd form genitiv |
Plural | |
resonanser | obestämd form |
resonansers | obestämd form genitiv |
resonanserna | bestämd form |
resonansernas | bestämd form genitiv |