publicerad: 2015
resonansbotten
re·son·ans|botten
substantiv
‑bottnen el. ~; pl. ‑bottnar • i stränginstrument; till resonans 1
Singular | |
---|---|
en resonansbotten | obestämd form |
en resonansbottens | obestämd form genitiv |
resonansbottnen (resonansbotten) | bestämd form |
resonansbottnens (resonansbottens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
resonansbottnar | obestämd form |
resonansbottnars | obestämd form genitiv |
resonansbottnarna | bestämd form |
resonansbottnarnas | bestämd form genitiv |