publicerad: 2015
revanschera
re·vansch·era
verb
~de ~t • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
revanscherar | presens aktiv |
revanscherade | preteritum aktiv |
revanschera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att revanschera | infinitiv aktiv |
har/hade revanscherat | supinum aktiv |
Presens particip | |
revanscherande |
revanschera sig
• få revansch efter tidigare nederlag el. dålig prestationOrdform(er) revanschera sig