publicerad: 2015
revetering
re·vet·er·ing
substantiv
~en ~ar revetera
Singular | |
---|---|
en revetering | obestämd form |
en reveterings | obestämd form genitiv |
reveteringen | bestämd form |
reveteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reveteringar | obestämd form |
reveteringars | obestämd form genitiv |
reveteringarna | bestämd form |
reveteringarnas | bestämd form genitiv |