publicerad: 2015
revolt
re·volt
[‑vål´t]
substantiv
~en ~er • uppror, resning
Singular | |
---|---|
en revolt | obestämd form |
en revolts | obestämd form genitiv |
revolten | bestämd form |
revoltens | bestämd form genitiv |
Plural | |
revolter | obestämd form |
revolters | obestämd form genitiv |
revolterna | bestämd form |
revolternas | bestämd form genitiv |