publicerad: 2015
revoltör
re·volt·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er revoltera
Singular | |
---|---|
en revoltör | obestämd form |
en revoltörs | obestämd form genitiv |
revoltören | bestämd form |
revoltörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
revoltörer | obestämd form |
revoltörers | obestämd form genitiv |
revoltörerna | bestämd form |
revoltörernas | bestämd form genitiv |