SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ringel
ringel substantiv ~n ringlar mest i pl.; ​rundel, slinga, ring
Singular
en ringelobestämd form
en ringelsobestämd form genitiv
ringelnbestämd form
ringelnsbestämd form genitiv
Plural
ringlarobestämd form
ringlarsobestämd form genitiv
ringlarnabestämd form
ringlarnasbestämd form genitiv