publicerad: 2015
rispa
1rispa
verb
~de ~t • göra rispa i, repa, riva upp
Finita former | |
---|---|
rispar | presens aktiv |
rispas | presens passiv |
rispade | preteritum aktiv |
rispades | preteritum passiv |
rispa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att rispa | infinitiv aktiv |
att rispas | infinitiv passiv |
har/hade rispat | supinum aktiv |
har/hade rispats | supinum passiv |
Presens particip | |
rispande | |
Perfekt particip | |
en rispad + substantiv | |
ett rispat + substantiv | |
den/det/de rispade + substantiv |
2rispa
substantiv
~n rispor • skråma, repa; reva
Singular | |
---|---|
en rispa | obestämd form |
en rispas | obestämd form genitiv |
rispan | bestämd form |
rispans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rispor | obestämd form |
rispors | obestämd form genitiv |
risporna | bestämd form |
rispornas | bestämd form genitiv |