publicerad: 2015
rispning
risp·ning
substantiv
~en ~ar 1rispa
Singular | |
---|---|
en rispning | obestämd form |
en rispnings | obestämd form genitiv |
rispningen | bestämd form |
rispningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rispningar | obestämd form |
rispningars | obestämd form genitiv |
rispningarna | bestämd form |
rispningarnas | bestämd form genitiv |