publicerad: 2015
rotunda
rot·unda
[‑un`da]
substantiv
~n rotundor • rund byggnad el. sal
Singular | |
---|---|
en rotunda | obestämd form |
en rotundas | obestämd form genitiv |
rotundan | bestämd form |
rotundans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rotundor | obestämd form |
rotundors | obestämd form genitiv |
rotundorna | bestämd form |
rotundornas | bestämd form genitiv |