publicerad: 2015
rubrik
rubr·ik
[‑i´k]
substantiv
~en ~er • överskrift; beteckning
Singular | |
---|---|
en rubrik | obestämd form |
en rubriks | obestämd form genitiv |
rubriken | bestämd form |
rubrikens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rubriker | obestämd form |
rubrikers | obestämd form genitiv |
rubrikerna | bestämd form |
rubrikernas | bestämd form genitiv |