publicerad: 2015
rundkrage
rund|krage
substantiv
~n ‑kragar 1rund krage 1
Singular | |
---|---|
en rundkrage | obestämd form |
en rundkrages | obestämd form genitiv |
rundkragen | bestämd form |
rundkragens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rundkragar | obestämd form |
rundkragars | obestämd form genitiv |
rundkragarna | bestämd form |
rundkragarnas | bestämd form genitiv |