publicerad: 2015
säkerhetssamordnare
säker·hets|sam·ordn·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑samordnarna säkerhet 1 samordnare
Singular | |
---|---|
en säkerhetssamordnare | obestämd form |
en säkerhetssamordnares | obestämd form genitiv |
säkerhetssamordnaren | bestämd form |
säkerhetssamordnarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
säkerhetssamordnare | obestämd form |
säkerhetssamordnares | obestämd form genitiv |
säkerhetssamordnarna | bestämd form |
säkerhetssamordnarnas | bestämd form genitiv |