publicerad: 2015
sällskapa
säll·skapa
verb
~de ~t • sällskapa med (ngn) vara tillsammans med; ha en stadig relation med
Finita former | |
---|---|
sällskapar | presens aktiv |
sällskapas | presens passiv |
sällskapade | preteritum aktiv |
sällskapades | preteritum passiv |
sällskapa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sällskapa | infinitiv aktiv |
att sällskapas | infinitiv passiv |
har/hade sällskapat | supinum aktiv |
har/hade sällskapats | supinum passiv |
Presens particip | |
sällskapande |