publicerad: 2015
sändningsrättighet
sänd·nings|rätt·ig·het
substantiv
~en ~er • mest i pl. sändning 1 rättighet
Singular | |
---|---|
en sändningsrättighet | obestämd form |
en sändningsrättighets | obestämd form genitiv |
sändningsrättigheten | bestämd form |
sändningsrättighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sändningsrättigheter | obestämd form |
sändningsrättigheters | obestämd form genitiv |
sändningsrättigheterna | bestämd form |
sändningsrättigheternas | bestämd form genitiv |