publicerad: 2015
samhällskritiker
sam·hälls|krit·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ • till kritiker 2 samhälle 1
Singular | |
---|---|
en samhällskritiker | obestämd form |
en samhällskritikers | obestämd form genitiv |
samhällskritikern | bestämd form |
samhällskritikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
samhällskritiker | obestämd form |
samhällskritikers | obestämd form genitiv |
samhällskritikerna | bestämd form |
samhällskritikernas | bestämd form genitiv |