publicerad: 2015
septima
sept·ima
[sep´t‑]
substantiv
~n septimor • intervall mellan t.ex. första och sjunde tonen i en skala; sjunde tonen i en skala
Singular | |
---|---|
en septima | obestämd form |
en septimas | obestämd form genitiv |
septiman | bestämd form |
septimans | bestämd form genitiv |
Plural | |
septimor | obestämd form |
septimors | obestämd form genitiv |
septimorna | bestämd form |
septimornas | bestämd form genitiv |