publicerad: 2015
skalpell
skalp·ell
[‑el´]
substantiv
~en ~er • liten rak operationskniv
Singular | |
---|---|
en skalpell | obestämd form |
en skalpells | obestämd form genitiv |
skalpellen | bestämd form |
skalpellens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skalpeller | obestämd form |
skalpellers | obestämd form genitiv |
skalpellerna | bestämd form |
skalpellernas | bestämd form genitiv |