publicerad: 2015
skandium
skandi·um
[skan´di‑]
substantiv
~et el. skandiet el. ~ • en metall
Singular | |
---|---|
ett skandium | obestämd form |
ett skandiums | obestämd form genitiv |
skandiumet (skandiet, skandium) | bestämd form |
skandiumets (skandiets, skandiums) | bestämd form genitiv |