publicerad: 2015
skrattanfall
skratt|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ • till anfall 2 skratt
Singular | |
---|---|
ett skrattanfall | obestämd form |
ett skrattanfalls | obestämd form genitiv |
skrattanfallet | bestämd form |
skrattanfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skrattanfall | obestämd form |
skrattanfalls | obestämd form genitiv |
skrattanfallen | bestämd form |
skrattanfallens | bestämd form genitiv |