publicerad: 2015
skyddsmakt
skydds|makt
substantiv
~en ~er • stat som svarar för ordningen i annan t.ex. ny el. instabil stat
Singular | |
---|---|
en skyddsmakt | obestämd form |
en skyddsmakts | obestämd form genitiv |
skyddsmakten | bestämd form |
skyddsmaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skyddsmakter | obestämd form |
skyddsmakters | obestämd form genitiv |
skyddsmakterna | bestämd form |
skyddsmakternas | bestämd form genitiv |